i morse när jag skulle väcka min son, fick jag till svar från en trött och sur son att han skulle inte gå upp!!! efter en stunds tjatande kände jag hur jag började tappa mitt humör, morgonen slutade med ett rejält bråk, till slut tog han på sig och cyklade iväg... själv var jag upprörd och ledsen, snabbt inser man hur dumt det är att bli arg och skälla....men man är inte mer än människa...halvvägs till jobbet ringer William och gråter och är jätteledsen, han skyller på att han har ont i kroppen, men jag förstår att det står för något annat, han har på sista tiden pratat mycket om Peter och jag tror han bearbetar sorgen efter sin bror samtidigt så är det en stor omställning att börja på ny skola, nya kamrater etc.
ja visst är det hemskt när man tappar tålamodet o flippar ur och blir arg... är inte till nytta för någon alls! Men som du säger - man är inte mer än människa tyvärr... men ju färre sådana situationer desto bättre! Och det måste vara mkt för honom nu, med ny skola och inte minst att bearbeta sorgen efter Peter som du skriver. Det rör sig mycket i huvudet på våra små änglar!
SvaraRadera